Kommunens bokslut bättre än väntat

Det preliminära bokslutet för Kristianstads kommun 2019 blev lite bättre än väntat. Resultatet ser ut att bli omkring 77 miljoner i stället för budgeterade 26. Resultatet förbättras mest av tillfälliga intäkter.

– Det är skönt att resultatet hamnar på rätt sida, men det är inget att jubla över. För att klara det stora investeringsbehovet och utmaningarna med en ändrad åldersfördelning skulle vi behöva en ännu starkare ekonomi, säger kommunalrådet Pierre Månsson.

Verksamhet för över 6 miljarder

Kommunens verksamheter kostade förra året omkring 6,5 miljarder kronor. Tre fjärdedelar av pengarna gick till förskola, skola och omsorg för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

De flesta förvaltningarna visar i det preliminära bokslutet ett resultat strax över eller strax under det budgeterade. Störst avvikelser visar omsorgsförvaltningen med ett positiv resultat på drygt 11 miljoner och arbete och välfärdsnämnden som har ett negativt resultat på nära 5 miljoner kronor. Det som främst förstärker resultatet är att skatteintäkterna blev bättre än prognoserna visade. En regelförändring för semesterlöneskuld bidrog tillfälligt med ytterligare 11 miljoner kronor. Dessutom behövde aldrig reservpotten på 25 miljoner kronor för volymökningar i skola och omsorg användas.

– Det är förstås bra att vi fick in mer intäkter än vi hade räknat med, men det räcker inte. Om inte de generella statsbidragen räknas upp bedömer Sveriges kommuner och regioner, SKR, att de flesta kommunerna i landet kommer att hamna på minusresultat framöver , säger kommunalrådet Pierre Månsson.

Årets preliminära bokslutsresultat landar alltså på plus med 77,3 miljoner kronor eller 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

– Det betyder att vi håller oss över det lagstadgade balanskravet, men det är en bra bit under det önskvärda plusresultatet på två procent. Det är den nivå som vi behöver ligga på för att ha en buffert för nödvändiga investeringar, säger ekonomidirektören Oscar Nilsson.

Stora investeringar

Stora investeringar har gjorts de senaste åren och fler måste göras för att klara framtidens krav och utmaningar, med bland annat byggen av skolor, förskolor och omsorgsboenden, ombyggnad av centrala reningsverket och badhus. Dessutom krävs hela tiden renoveringar av de fastigheter som kommunen redan har. Förra året låg investeringsnivån för första gången över en miljard kronor med Lingenässkolan, Kulltorpsskolan och Sånnaskolan som de största projekten. Omkring 64 procent av investeringarna har finansierats med hjälp av lån. Kommunens låneskuld är just nu nära 2,4 miljarder kronor.

–Kommunen har haft fördel av att räntorna har legat så lågt, men den höga investeringsnivån gör att vi börjar närma oss gränsen för vad vi kan låna upp med så goda villkor, säger Oscar Nilsson.

Alla prognoser tyder på att Kristianstad liksom andra kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar. Det främsta skälet är den demografiska utvecklingen, det vill säga åldersfördelningen i kommunen. Andelen äldre ökar snabbt, liksom andelen barn. Det innebär att fler kommer att behöva förskola, skola, vård och omsorg, samtidigt som den arbetande och skattebetalande andelen av befolkningen krymper.

Mer information

Kontakta Pierre Månsson (L), kommunalråd, på telefon 044-13 64 13 eller Oscar Nilsson, ekonomidirektör, på telefon 044-13 60 07.