Rekordresultat i bokslutet för Kristianstads kommun

Kristianstads kommuns preliminära bokslut för 2017 är klart. Drygt 170 miljoner kronor i överskott visar resultatet.

– Det är all time high och ser bra ut, men det behövs, för sedan blir det kärvare, säger ekonomidirektör Roger Zetterqvist.

Kristianstads kommun gjorde förra året sitt bästa ekonomiska resultat i mannaminne. När den preliminära sammanräkningen ligger klar visar den på ett plusresultat på 173,9 miljoner kronor. Det är drygt 132 miljoner mer än vad som var planerat i budgeten.

Överskottet beror delvis på att alla nämnder för första gången på länge klarade att hålla sin budget men framför allt på tillfälliga intäkter.

– Det här är glädjande siffror, som speglar den byggboom som råder i Kristianstad. En stor del av överskottet kommer från markförsäljning och från den statliga byggbonusen som vi fick ta emot för det ökade bostadsbyggandet, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L).

Även kommunalrådet Anders Tell (S) är nöjd med resultatet.

– Det är tryggt att nämnderna har kontroll på sin ekonomi. En god planering och uppföljning behövs för att vi ska klara att upprätthålla kvaliteten i välfärden på sikt. Det goda resultatet betyder att vi slipper att låna lika mycket till de stora investeringar som vi måste göra, säger han.

Ett visst överskott i det kommunala bokslutet är nödvändigt för att kommunen ska kunna finansiera kommande investeringar och framtida pensionskostnader. Förra året satsades 745 miljoner kronor i investeringar, bland annat i bygget av förskolor och skolor, i arenaområdet och i vatten och avlopp. En särskild pensionsinlösen gjordes för 30 miljoner kronor. Årets goda resultat gör att kommunen klarar att leva upp till sitt överskottsmål för perioden 2013-2017.

– Just nu har vi en stark ekonomi. Det kan vi vara mycket glada för. Det ser förhållandevis ljust ut även för 2018, men sedan hopar sig orosmolnen. Statsbidragen ökar inte alls i samma takt som priser och löner stiger. Dessutom väntas antalet barn och äldre i kommunen öka ytterligare, och fler skolor och omsorgsboenden behöver byggas, säger ekonomidirektör Roger Zetterqvist.

Han och många andra ekonomer har varnat för att det blir en stor utmaning för alla svenska kommuner att klara den kommunala servicen med bibehållen ekonomisk balans de kommande åren..

Det kostar att driva en kommun. Det preliminära bokslutet för 2017 visar att bruttokostnaden var 6,1 miljarder kronor. När det som täcks av exempelvis hyror, avgifter till förskola och omsorg och riktade statsbidrag har räknats bort, landar den kommunala nettokostnaden, som ska täckas med skatter och generella statsbidrag, på summan 4 626 800 000, alltså över 4,6 miljarder kronor. Det är nära 135 miljoner kronor mer än året innan. Dessutom satsades 745 miljoner kronor i investeringar, bland annat i nya och renoverade förskolor och skolor, i arenaområdet på Söder och i vatten och avlopp.

Förskolor och skolor stod för över 40 procent av kostnaderna medan omsorgen om äldre och om personer med funktionsnedsättning använde en tredjedel av pengarna. Arbete och välfärdsförvaltningens insatser för bland annat utsatta barn och ungdomar, ekonomiskt bistånd och insatser mot missbruk stod för nära en tiondel av årets kostnader.

Skatteintäkterna för året blev drygt nio miljoner kronor bättre än vad prognoserna visade när budgeten antogs.

För mer information:
Roger Zetterqvist, ekonomidirektör, Kristianstads kommun, tel: 0733-13 60 07

Pierre Månsson, kommunalråd (L), Kristianstads kommun, tel: 0733-13 64 13

Anders Tell, kommunalråd (S), Kristianstads kommun, tel: 0733-13 64 44

Den preliminära bokslutsrapporten kan hämtas under bifogad länk.