Åtgärder föreslås mot PFAS vid brandstationen i Kristianstad

En rad undersökningar vid brandstationen i Kristianstad har visat på förekomst av miljöskadliga PFAS-ämnen från gammalt brandskum. Nu har kommunen fått en riskbedömning och förslag till åtgärder. Inga omedelbara hälsorisker konstateras, men åtgärderna väntas kosta mellan 40 och 250 miljoner kronor.

För ett tiotal år sedan uppmärksammades att övningsplatser för räddningstjänst och försvar i hela landet var svårt förorenade av brandsläckningsskum och att PFAS-ämnen från skummet riskerar att spridas vidare i naturen. Räddningstjänsten i Kristianstad fick ett föreläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnden om att undersöka sina övningsområden. På våren 2021 kom en rapport från konsultföretaget WSP som visade en tydlig påverkan av PFAS vid brandstationerna både i Kristianstad och Åhus. Sedan dess har fler prover tagits. Nu finns en ny, fördjupad rapport för området kring brandstationen i Kristianstad som styrker den tidigare bilden. Konsulterna har gjort en riskbedömning och presenterar ett antal övergripande åtgärdsförslag för att minska de långsiktiga miljöeffekterna.

Behov av riskreducerande åtgärder

–Den kompletterande provtagningen har gett oss ytterligare kunskap om möjliga spridningsvägar och risker. Rapporten gör tydligt att det kommer att krävas åtgärder som minskar risken för att PFAS ska spridas i miljön, säger miljöinspektör Anna Bryllert.

Den fördjupade rapporten, som Räddningstjänsten låtit konsultbolaget WSP ta fram, visar på behov av riskreducerande åtgärder för att hantera förekomst och spridning av PFAS i jord, ytvattnen och grundvatten. Marken under brandstationen består till stora delar av torv. Torven har fungerat som ett filter och fångat upp kemikalierna och begränsat spridningen, men den gör också att det finns mycket höga koncentrationer av ämnena inom det aktuella området.

Åtgärder som föreslås är att schakta bort förorenad jord och täcka marken med exempelvis asfalt. Dräneringsvatten och dagvatten kan renas i flera steg på sin väg mot Hammarsjön eller mot det djupare grundvattnet, men en sådan reningsprocess måste pågå under många år. Det kan också visa sig möjligt att pumpa upp vatten ur torven och rena det på plats.

Beroende på omfattningen och tidsutbredningen för åtgärderna, uppskattas kostnaderna för saneringen till mellan 40 och 250 miljoner kronor. Det stora spannet för kostnaderna beror på osäkerhet kring hur mycket jord som behöver tas om hand, hur den ska behandlas och under hur lång tid som vatten från platsen ska genomgå rening.

Något som utmärker området vid brandstationen är att det ligger på gammal sjöbotten och tillhör de delar av Kristianstad som hålls torra genom dränering och pumpning av dagvatten till stordiket och vidare till Pynten och Hammarsjön. Det medför både för- och nackdelar i sammanhanget. Konsulterna har inte kunnat räkna med naturliga spridningsvägar för vattnet utan fått nya utmaningar i sin kartläggning, men pumpstationerna kan i förlängningen bli viktiga punkter för vattenrening.

Nationell utmaning

I övrigt är föroreningarna ett problem som Kristianstad delar med många andra. Höga halter av PFAS rapporteras från tiotusentals brandövningsplatser över hela Europa. Fortfarande råder stora osäkerheter kring vilka riktvärden som kommer att gälla framöver och vilka metoder som ska användas för att sanera PFAS-förorenade områden.

–Föroreningar av PFAS är en utmaning på många håll. Den här rapporten ger oss en inriktning hur vi kan jobba vidare. Vi behöver också samarbeta nationellt och med forskarsamhället både när det gäller hur PFAS ska saneras och hur kostnaderna ska hanteras, säger Camilla Palm (M) ordförande i kommunstyrelsen och räddningsnämnden.

Ingen omedelbar hälsorisk

–Föroreningarna vid brandstationen innebär inte någon akut hälsorisk för människor, men PFAS medför långsiktiga risker för hälsa och miljö och det gäller att förhindra att ämnena sprids vidare till vattendrag och grundvatten, säger miljöinspektören Anna Bryllert vid miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Kristianstads kommun.

PFAS-ämnen som har bundits i jorden sprids i princip inte vidare med damm eller luft. Hälsoriskvärdena för jord utgår ifrån risker vid upprepad hudkontakt eller intag av jord. Vid nuvarande markanvändning är exponeringen för jord liten, men i ett längre tidsperspektiv kan risken inte uteslutas. De mer påtagliga riskerna ligger i att de svårnedbrytbara ämnena i PFAS-gruppen lagras i naturen och förs vidare mellan djur genom näringskedjan. Till människor riskerar de att spridas främst genom dricksvattnet eller intag av fisk från ett förorenat ytvatten. I riskbedömningen har fisk från Hammarsjön analyserats men de halter av PFAS som upptäckts ligger under gällande miljökvalitetsnorm för fisk. Kunskaperna om ämnenas effekt på hälsan är ännu begränsade, men djurförsök har visat att vissa av ämnena bland annat påverkar fortplantningen och misstänks kunna framkalla cancer.

Det dricksvatten som Kristianstads kommun levererar genomgår regelbundna kontroller för att kvaliteten ska kunna säkerställas. I det ordinarie kontrollprogrammet ingår bland annat PFAS-ämnen och bekämpningsmedel. Mätningar görs enligt ett rullande schema både på råvattnet som pumpas ur marken och på det färdiga dricksvattnet som lämnar vattenverken.

Brandskum utbytt

PFAS-ämnen har ett brett användningsområde och används i många produkter på grund av sina unika egenskaper av att vara både vatten- och oljeavvisande och kunna tåla höga temperaturer. PFAS finns bland annat i impregneringsmedel, rengöringsmedel, skidvalla och kosmetika. Ämnena används också i kemikalie-, verkstads- och elektronikindustrin. Däremot har stora förändringar gjorts i räddningstjänstens brandskum. Ett förbud infördes från 2008 mot det PFOS-haltiga skummet som orsakat så mycket föroreningar. Inom EU finns ett förslag att hela ämnesgruppen PFAS på sikt ska förbjudas och att ett förbud mot PFAS i just brandsläckningsskum ska bli första steget.

Räddningstjänsten har redan bytt ut all skumvätska som innehåller PFAS mot ett mer miljövänligt alternativ. All utrustning är sanerad och fri från PFAS.

–Det vi har att hantera på våra brandstationer är konsekvenser från en tid när man inte hade samma kunskaper som i dag. I dag vet vi också att brandmän utsätts för många andra farliga ämnen i sitt arbete och vi jobbar med modellen ”friska brandmän” för att skapa en bättre arbetsmiljö både ute på skadeplatsen och inne på brandstationen, säger räddningschefen Andreas Bengtsson.

För mer information kontakta:

Camilla Palm, (M) ordförande i kommunstyrelsen och räddningsnämnden, Kristianstads kommun, 044-13 58 48

Andreas Bengtsson, räddningschef, Räddningstjänsten Kristianstad, 044-13 50 05

Anna Bryllert, miljöinspektör, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Kristianstads kommun, 044-13 53 38

Linda Johnsson, civilingenjör ekosystemteknik, WSP Sverige AB, 010-722 63 04