Två beslut om barn- och utbildningsförvaltningens organisation

Den 16 juni fattades två avgörande beslut som påverkar barn- och utbildningsförvaltningens framtida struktur. Besluten rör dels en ny indelning i verksamhetsområden, dels en omorganisation av stödfunktionerna inom förvaltningen.

Under det senaste året har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat med att ta fram ett förslag till ny organisation utifrån uppdrag av barn- och utbildningsnämnden. Nu har nämnden beslutat att ersätta dagens geografiska skolområden med en indelning baserad på skolform.

Monika Åängasköld (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, kommenterar beslutet:

– Genom att övergå från en geografisk organisation till en struktur baserad på skolform skapar vi en mer ändamålsenlig och flexibel förvaltning. De nya verksamhetsområdena gör det möjligt att fokusera på varje skolforms unika behov och utmaningar. Särskilt viktigt är att detta bidrar till ökad likvärdighet, eftersom vi nu kan fördela resurser mer riktat mellan olika verksamheter, oavsett geografisk placering. Det säkerställer att alla barn och elever, oavsett vilken skolform de tillhör, får likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling. Denna förändring är ett steg mot en mer sammanhållen och effektiv organisation som sätter elevernas behov i centrum.

Förvaltningschefen Lina Leyman Nilsson välkomnar beslutet:

– De nuvarande skolområdena har funnits länge och mycket har förändrats. Vissa områden har vuxit, andra har krympt. Genom att gå över till verksamhetsområden kan vi lättare fördela resurserna likvärdigt och ha ett tydligare fokus på varje skolform, vilket gynnar både barn och elever.

Ny organisation för stödfunktioner

I samband med beslutet om verksamhetsområden fattade Lina Leyman Nilsson även beslut om hur stödfunktionerna inom förvaltningen ska organiseras framöver.

– Vi behöver effektivisera arbetet på central nivå och säkerställa att varje funktion har en tydlig placering – en "rätt adress" – så att medarbetarna vet var de ska vända sig för stöd. Det är avgörande att stödfunktionerna fungerar optimalt, särskilt för rektorerna, så att de kan fokusera på sitt kärnuppdrag som pedagogiska ledare, säger hon.

Hon betonar också vikten av att skapa goda förutsättningar för både skolledare och lärare:

– Vi vet att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers framgång. Näst viktigast är rektorn. Därför måste vi ge dem bästa möjliga förutsättningar.

Förvaltningen har fått ytterligare två uppdrag av nämnden gällande organisationen och de handlar om rektors inre ledningsorganisation samt att ta fram strategier som ska leda till att lärare och rektorer blir än mer skickliga i sitt yrkesutövande. Dessa ska inte redovisas förrän till hösten.